RA (22 October 1746 - 13 July 1831), was an English painter was born at Plymouth, and was apprenticed to his father, a poor watchmaker. In his spare time, he drew and painted. In 1769 he left his father and set up as a portrait painter. Four years later he went to London and was admitted as a pupil into the studio and house of Sir Joshua Reynolds. At the same time he attended the Royal Academy schools. In 1775 he left Reynolds, and about two years later, having made some money by portrait painting back in Devon, he went to study in Italy. On his return to England, three years later, he revisited his native county, then settled in London, where John Opie and Henry Fuseli were his rivals. He was elected associate of the Academy in 1786, and full academician in the following spring. The "Young Princes murdered in the Tower," his first important work on a historical subject, dates from 1786, and it was followed by the "Burial of the Princes in the Tower". Both paintings, along with seven others, were intended for Boydell's Shakespeare Gallery. The "Death of Wat Tyler", now in the Guildhall, London, was exhibited in 1787; and shortly afterwards Northcote began a set of ten subjects, entitled "The Modest Girl and the Wanton", which were completed and engraved in 1796. Among the productions of Northcote's later years are the "Entombment" and the "Agony in the Garden," besides many portraits, and several animal subjects, such as "Leopards", "Dog and Heron", and "Lion".  Related Paintings of James Northcote :. | Mrs Allan Maconochie | John Ruskin | Portrait of James Northcote Painting Sir Walter Scott | Chess Players | Mrs. Allan Maconochie |
Related Artists:
Gerhard Wilhelm von Reutern
painted Abraham sacrificing Isaac in 1849
tidemand
Tidemand kom vid 17 års ålder till Köpenhamns konstakademi, studerade där i fem år, tänkte sedan utbilda sig till historiemålare i Munchen, men valde i stället på en kamrats råd Dusseldorf till studieort och reste dit 1837. Han blev elev av Theodor Hildebrandt, men tog tidigare intryck av Carl Friedrich Lessings relativt realistiska historiemåleri. Hans första större målning behandlade ett svenskt ämne, Gustaf Vasa talar till dalkarlarna vid Mora (1841). Målningen inköptes av Rhens och Westfalens konstförening samt förskaffade Tidemand ett resestipendium från Norge och beställning på en altartavla till Vor Freisers kirke i Kristiania. Han reste sedan till Munchen och Italien, återvände till Norge på ett kort besök sommaren 1842, gjorde en studieresa i fjälltrakterna för att samla material till en påtänkt fosterländsk historiemålning, men kom nu till klarhet över sitt mål. Han ville, som han själv yttrat, skildra detta kraftiga naturfolks karaktär seder och vanor. Hans första tavla i detta syfte var Sagoberätterskan 1844, inköptes av drottning Josefina och förskaffade konstnären medlemskap av svenska konstakademien. Efter nya studieresor i Norge målade han Söndagskväll i Hardanger köptes av Oscar I, på slottet i Kristiania och Gudstjänst i en landskyrka. Han bosatte sig 1845 på allvar i Dusseldorf och vann snart ett namn genom de norska bondelivsbilderna. Samma år målade Tidemand i samarbete med Hans Fredrik Gude den romantiska Brudefärden i Hardanger. Revolutionsoroligheterna hade vid denna tid drivit de norske konstnärerna hem till Norge, och det såg ut, som skulle konsten nu bli rotfäst i hemlandet. Impulsen till en nationell konst gavs, men då lugn åter inträdde, återvände konstnärerna till utlandet. Under de närmaste åren målade Tidemand för det av Oscar I uppförda lilla lustslottet Oskarshal, som pryddes av uteslutande norska konstverk, serien Norskt bondeliv. Hans sista arbete var förstudier till en aldrig utförd historiemålning, Kristian IV grundlägger Kristiania, beställd av Oscar II. Tidemand skapade även tre altartavlor. I samarbete med Gude målade han Afton på Kröderen (1849), Ljustring (1850), Likfärd på Sognefjorden (1853), Fiskare i fara (1859), med Sophus Jacobsen Lappar på renjakt (1873) och med Morten M??ller Sinclairs landstigning i Romsdalen (1875). Han blev av sin samtid hyllad som Norges främsta representativa konstnär. Hans betydelse ligger i att han i sin konst gav uttryck åt det nationella uppvaknandet i sitt hemland. På samma gång föreställde han det norska folket för den stora allmänheten i utlandet. I Tyskland betraktades han som en av de främsta representanter i samtidens konst. Han fick många utmärkelser såväl i Tyskland som i Paris och i England, och hans arbeten såldes till höga pris. Sina mest omtyckta målningar upprepade han med tillhjälp av flera medhjälpare gång på gång, några i ända till 12 exemplar. Många av hans arbeten är återgivna i kopparstick och litografi. L. Dietrichson utgav Adolph Tidemand, hans liv og hans værker (2 delar, 1878-79).
Emil Barentzen
Emilius Ditlev Bærentzen, usually known as Emil Barentzen, (30 October 1799, Copenhagen - 14 February 1868, Copenhagen) was a Danish portrait painter and lithographer, active during the Golden Age of Danish Painting. Born in Copenhagen on 30 October 1799, Barentzen served an apprenticeship at the pharmacy in Nykobing Sjælland but then travelled to Christiansted on the then Danish island of St. Croix in the West Indies where he worked in one of the government offices. Five years later he returned to Denmark and, after qualifying as a lawyer, moved into painting which until then he had practiced as a hobby. In 1821, he entered the Danish Academy where he studied under Christoffer Wilhelm Eckersberg. He was awarded the little silver medal in 1826 and the large silver medal the following year. He soon became one of Copenhagen's most popular portrait painters. His paintings were characterized by an elegant but sober style, free of psychological trimmings in accordance with contemporary practice. One of his most successful works is the portrait of Soren Kirkegaard's fiancee Regine Olsen (1840). In 1837, he began to specialize in lithography with H.L. Danschell who managed his deceased father-in-law's oilcloth factory where stones were used to colour the fabric. This led to the founding of a lithographic company, Emilius Bärentzen & Co.s litografiske Institut, which later became Hoffensberg, Jespersen & Fr. Trap. Bærentzen made lithographs of many of the period's most important figures. He continued to work both as a lithographer and artist until 1866 when he painted the portraint of Cosmus Bræstrup for the Freemasons lodge in Helsingor. He died on 14 February 1868.